Bonvenon kara membro!

Ĉu vi volas membriĝi? Uzu la formularon en la paĝo Membriĝi sub la ĉefa menuo EsperantoSverige.

ENIRI

Projektoj

La problematikoj de afrikaj lernantoj

Detaloj

Ofte en pluraj landoj en Afriko, la malriĉaj infanoj havas problemegojn iri en la lernejo. La vestaĵoj de la lernantoj estas la unua granda problemo. En lernejoj kie ĉiu lernanto rajtas mem elekti siajn bonajn vestaĵojn, oni tuj rimarkas grandan diferencon inter laboruloj kaj senlaboruloj infanoj familioj. Pro honto la malriĉaj infanoj tiam rifuzis iri en la lernejo.  Kial? Ĉar ili timas, ke la aliaj mokas lin. Malbedaŭrinde, la enlanda eduksistemo postulas, ke la lernantoj havu uniformon. Tiel la diferenco inter la riĉaj kaj la malriĉaj infanoj familoj ne estas plu granda. Sed tamen oni renkontas lernantojn, kies vestaĵoj estas tre malnovaj eĉ flikitaj ĉiuparte. Afriko estas vera malsatujo. En preskaŭ Afrikaj landoj neniu escepto. Necesas esti instruisto por rimarki ĉu la lernantoj manĝas sufiĉe.

Dum la lecionoj kelkaj lernantoj tute dormas, aliaj  malsanas la ceteraj svenadas. Kiam oni demandas ilin, evidentiĝas ke ili ne manĝis, jam de pluraj  horoj aŭ eĉ tagoj. Kelkaj lernantoj devas foresti el la lernejo kelkaj tagoj, dum kiuj ili portas pezan bagaĝon surkape tra la bazaro kaj tiel ili gajnas monon por aĉeti ion por manĝi. La manko je manĝaĵoj malhelpas al la lernatoj efike lerni, kaj ili ec malsaniĝas pro tio. Vere malsaniĝadas, kvankam nuntempe ekzistas kuracejoj en multaj vilaĝoj kaj urboj. Sed la lernantoj ne povas iri tien pro mon-manko. La malriĉaj gepatroj uzas herbojn anstantaŭe, kvankam ili ne konas la malsanon, kelkaj lernantoj mortas aliaj trenas malsanojn kiuj mal-ebligas al ili vivi longe. La problemo estas pli akra en ĉef-urbo kaj aliaj urboj, kie la gepatroj krome havas zorgojn pri la loĝejo. Al tio aldoniĝas manĝaĵojn kaj kuraciloj. La kuracado kostas terure multe kaj la lernantoj, kiuj ofte malsanas devas resti hejme ĝis ili mem kuraciĝas. Tial ili ne povas longe lerni, kaj la grandajn urbojn plenigas deliktuloj. La lernokotizo estas alia problemo. Ĝi estas deviga ĉiujare. La lernantoj devas forlasi lernejon kaj resti hejme, ĉar la gepatroj ne kapablas pagi kotizon kaj  aĉeti lernilojn. Kelkaj junulinoj sin prostituigas kio helpas al ili solveti la mon-mankon.Oni povas demandi ĉu tamen iu sukcesas atingi la pli suprajn klasojn?

 WOUDJI   Kossi Togolanda esperantisto en Senegalio

Komento (0) Vizitoj: 1714

La insulo de sklavoj - Goreo

Detaloj

La insulo Goreo, malkovrita de la portugala naviganto nomata Dinis Dias en la jaro 1444, situas okcidente de Dakaro en mezo de la maro. Oni vizitas ĝin per ŝipeto. La distanco inter Dakara ŝiphaveno kaj la insulo estas almenaù tri kilometroj. Mi vizitis tiun lokon unuafoje kun eksterlandaj samideanoj. Atinginte ĝin, ni estas surprizitaj de la grandeco kaj la beleco de la insulo. Nek veturiloj, nek motocikloj kondukas tie. La stratoj estas ne asfaltitaj kaj mallarĝaj kaj ĝiaj trotuaroj estas priplantitaj de belaj floroj. La insulo havas domojn en brikoj de kolonia stilo, kaj balkonojn en feroj tre fortikaj. Ĝi estas plena je turismaj vindindaĵoj, kies plej gravaj estas historia muzeo, la unua moskeo en Senegalio kaj precipe la domo de la sklavoj.

La insulo estas vojkruciĝo de centro grava. Multaj negrotrafikantoj konstruis domojn tie. La negrotrafik-komercon komencis unue la araboj. Poste sekvis en la XV-a jarcento hispanoj kaj portugaloj, kiuj okupas marbordojn de okcidentafrika landoj kiel Gambio, Senegalio, Benino, Ganao kaj Togolando. De la XV-a ĝis  XVIII-a  jarcento eŭropanoj atingis Afrikon, ankaù Germanoj, Nederlandanoj, Francoj, Danoj. La komerco de sklavoj daŭris 350 jarojn en Afriko. Ĝi estis farita kiel triangula desegno. La sistemo estis tre simpla por ili. La negrotrafikantoj elvenis de grandaj ŝip-havenoj de Eŭropaj landoj (Bordeaŭ, Nantes, Toulouse, Lisboa, Kopenhago, la Rochelle, Londono, Amsterdamo, Hambourgo, por nur citi kelkajn.

La trafik-ŝipoj atingis Afrik-marbordojn plenaj de varaĉoj, aŭ senvaloraj varoj. Ludiloj por infanoj. alkoholaĵoj, ŝuoj, ĉapeloj, speguloj, okulvitroj, kombiloj, ktp. Por interŝanĝi kontraŭ sklavoj. Atinginte Amerikon ili interŝanĝis sklavojn kontraŭ sukero, tabakoj, rumo, vestaĵoj, la produktoj ekzotikaj, ktp... De Ameriko ili returnis al Eŭropo por tion vendi je tre altaj prezoj. Kaj la sama triangula komerco rekomencis. La insulo Goreo en Senegalio, Ouidah en Benino kaj en Togolando la urbo (Agbodranfo) estis elektitaj lokoj por la komerco de sklavoj. La plej historia estas la sklavdomo konstruita sur insulo por Nerderlandanoj en la jaro 1776. Ĝi renoviĝis helpe de Francio 1990. La ter-etaĝo estas dividita en etaj ĉambroj 2 m 80 sur 2m 80, por  20 ĝis 25 sklavoj, ligitaj kun kateno de brako al kolo, sidantaj dorso kontraŭ muro, kelkafoje tute nudaj. Dum la foriro kelkaj sklavoj rifuzis eniri la trafik-ŝipon, pugn-batalante kontraŭ estroj kiuj kelkafoje vundigis ilin tre grave. La ĉefa eniro estas malfermita al la maro kie haltis la trafik-ŝipoj. Tiu pordo havas  simbolan nomon (Porte du voyage sans retour)  Adaùiga pordo. Tiu spirita signifo mirigas vizitantojn aparte afro-amerikanojn. La domoj de la sklavoj estas neforgesebla simbolo kiu memorigas la suferon de Afrika popolo.

Kossi Woudji, Senegalio

Komento (0) Vizitoj: 1851

Nyhetens behag har avtagit

Detaloj

Sommaren har gått sedan jag senast kommenterade mitt arbete. Jag har bland annat haft semester! Det var skönt, för i hettan var det inte många av hjärncellerna som var aktiva.

Det känns inte som att det finns så mycket att berätta längre. Jag skannar, ändrar storlekar och format och lägger in på Kelo. Det blir just inte roligare än så här. Utom ibland.

I förra veckan hittade jag en gammal tidning när jag rotade runt på Esperanto-Gården. Människans vilja att kommunicera så snabbt och enkelt som möjligt består. Här en annons för Åtvidabergs skrivmaskiner, den bärbara varianten!

Man kan konstatera att ingenting i sak har förändrats de senaste sextio åren...

Annars fortlöper arbetet, fast lite långsammare. Nu har jag skannat och lagt in såpass mycket att jag förlorat översikten och minnet. Och från och till dyker det upp dokument som jag tycker mig känna igen. För att slippa dubbel- och kanske trippelarbete har jag en liten lista med årgångar av protokoll och liknande som det är lätt att missta sig på. Varje nytt protokoll jämförs med listan så att jag inte har skannat det redan.

En del andra frågetecken måste rätas ut med andras hjälp. Som till exempel böckerna i låda XXII. "Diverse tidningar, vackert inbundna" är kanske fina att ha i hyllan, men som föremål för svenska esperantorörelsens arkiv platsar inte en inbunden årgång av tidningen Oomoto från 1925 och liknande tingestar. Vad gör vi med dem? Det känns som ett helgerån att slänga dem, men vem i hela friden är intresserad?

När jag står och skannar har hjärnan väldigt lite att göra. Den får liksom vandra runt på grönbete i sin egen takt. Det är då inspirationen slår till emellanåt. Arbetet avbryts för att klottra ner de påkomna idéerna. Ett sånt klottrande har efter bara ett par veckor, av andra, blivit en ny broschyr att användas på bokmässan i Göteborg. Så nån nytta gör jag väl ändå...

Just den här veckan ligger jag efter i arbetsplanen. Efter SEF-styrelsens möte i måndags har jag ägnat några dagar åt att bli av med sånt som måste göras. Som t ex "Nyhetsbrev - augusti 2014" som damp ner i medlemmarnas inkorgar för några timmar sen. Det tar i princip en arbetsdag att iordningställa ett sånt. Jag kollar uppgifter, hittar bilder och skriver om texter för att de ska bli korta, kärnfulla men ändå informativa. Hoppas någon har nytta av dem. Även om det inte är arkivjobb. Fast, som någon sa: "Du skapar ju faktiskt nytt material som ska till arkivet, så jag tycker du ska stressa av".

Det jag mest önskar just nu är att processen med att få tag i arbetslösa utåt arbetsmarknadens träskmarker - det som tidigare kallades Fas 3 - får fart och blir av. Det skulle vara skönt med någon eller några att dela de repetitiva och enklare arbetsuppgifterna med så att jag kan försöka besvara knivigare frågor runt projektet, som till exempel vad vi gör av sakerna när de har skannats och publicerats. Källaren på Esperanto-Gården är inte mer än en nödlösning längre, känns det som.

Komento (0) Vizitoj: 2200

När däcket möter asfalten

Detaloj

"When the rubber meets the road" brukar usonierna säga när det handlar om alla detaljer och nya frågor som uppstår när man ska gå från ord till handling. Jag hade ett snack med farsan om det häromdagen också, att många verkar tycka att "det är väl bara att sätta igång och skanna". Jo du, Jorunn... Välkommen till verkligheten. Han sa detsamma om ordboksarbete. "Det är väl bara att kopiera Nyléns gamla bok och ge ut den igen" var en kommentar han hade fått. Jag är resultatinriktad och det kliar i fingrarna att få komma igång på riktigt, men än har jag inte alla detaljer på plats, det är bara att acceptera. Att börja fylla på med inskannat material nu gör att jag måste göra om jobbet sen när vi har fått bitarna på plats.

Idag fick jag tag i Sten och Per-Olov i Malmö. De ska prata igenom saker, titta på Kelo och sen ska Sten och jag snacka ihop oss ikväll. Om allt är upplagt för smash så kan ju de köra igång sitt jobb med Malmöklubbens arkiv. För den som är nyfiken har en diskussion startat under Aktivado - Arkivprojektet i Diskutejo.

Förra veckan fick jag med mig ett par påsar hem för närmare undersökning. Det är ju Matriklar och protokoll som i första hand ska skannas enligt den uppgift jag fått, men jag försöker åtminstone skanna förstasidan av saker och beskriva vad det är när de faller utanför den ramen.

I den första påsen fanns listor över SEFs klubbar, små foldrar kallade Minneslista vilka är en komprimering av planerade aktiviteter, kontaktadresser od och bilades La Espero. Där fanns också en hopbunden bunt "SEF-leteroj" som var en blandning av ca 8 dokument. De flesta SEF-leteroj, men även utskick inför styrelsemöten. Av dessa skannade jag helt enkelt förstasidan av respektive dokument och bestämde mig för att de får ingå i formatet TEKO. Med ledning av förstasidan kan man väl sluta sig till om det är värt att gräva i arkivet efter mer? En annan tjock bunt är diverse blanketter med rapporter från klubbarna om verksamhet och antal medlemmar, men den informationen har ju uppenbarligen sammanställts i klubbmatriklar, så jag lutar åt att skanna förstasidan och bara beskriva saken. Bunten är från 1944 medan klubbmatriklarna hittills är från slutet av 30-talet.

I påse nr 2 fanns fyra mappar: två med programutskick som SEF gjorde till klubbarna (fick de bestämma själva vad de skulle göra eller var SEF en "hydra"?), en med pressutskick och den sista med info om "SEFs flygande utställning" som gick runt mellan klubbarna under tiden Lucia -33 tills den av allt att döma fastnade i Nässjö 24 augusti -36. Ingen av dem kommer att skannas helt och hållet, men jag gör sammanställningar av innehållet och skannar en förstasida. På så sätt blir det möjligt att köra en andra vända någon gång i framtiden och välja ut nästa del av intresse om mer ska skannas.

Alldeles strax ska jag sätta mig i bilen och dra till Lesjöfors. Dagens uppgift är att översiktligt gå igenom resten av det som verkar vara arkivmaterial, så att jag får ett öga för vad det faktiskt innehåller och kan se hur vi bygger upp katalogen på Kelo.

Komento (0) Vizitoj: 2395

La unua ero en la Arkivo

Detaloj

Du minutoj antaŭ noktomezo, kaj mi dormemas... Tamen, mi nur volis raporti ke nun la unua ero trovis la vojon al la nova Arkivo en la Kelo. Temas pri Kluba listo de 1937. Mi ne scias ĉu mi devas ŝanĝi ĝin onte, ĉar la dosiero grandas. Tio nur estas la unua klopodo.

Eble ne estas la plej bona ideo unue skani farante jpg-dosieron de ĉiu paĝo, kaj poste enmeti tiujn en odt-dokumento kaj poste eksporti tiun al pdf-formato. La unua provo donis dosieron 2,75 MB granda. La dua kaj nuna provo donis dosieron 1,3 MB granda. Morgaŭ - do fakte hodiaŭ sed post pluraj horoj da dormo - mi esploros pri aliaj manieroj fari legeblajn dosierojn plej malgrandaj.

 

Komento (0) Vizitoj: 2509

Snart ska jag börja skanna dokument

Detaloj

Den senaste månaden har varit full av förberedelser, kongress, rigga projektet, utreda och inreda, hitta formen och skapa rutiner, gå igenom lådor. Men nu ligger en hög papper bredvid mig som jag kan börja skanna och lägga till handlingarna.

Hela tiden har jag funderat på hur vi ska göra för att få med oss Malmöklubbens databas. Det är enligt uppgift en access-databas, vilket inte bara är att stoppa in på hemsidan hur som helst. Access och MySQL är helt skilda saker. Det här har fått mig att lära mig en hel del om databaser och hur man ska kunna göra innehållet tillgängligt.

I natt (14 maj) hade jag svårt och sova. Låg och vred mig som en mask och tankarna värkte. Så slog det mig att jag inte behöver förhålla mig till att Malmöklubben har en databas. De har ju skannat in en massa dokument och det räcker. Jag blev alldeles full i fnatt, fast det var natt, så jag satte mig vid datorn igen och kollade på andra lösningar. Efter någon timme visste jag hur jag skulle göra och livet blev med ens så mycket enklare så jag gick och la mig och somnade gott.

Idag har jag läst det finstilta och jämfört olika tillägg som gör nästan samma sak. Resultatet syns på kelo.esperanto.se. Eller, nja, syns är väl att ta i. Det ligger inga inskannade dokument där än, men snart. Nu vet du hur du kan hitta dem i alla fall. kelo.esperanto.se - La stokejo por malnovaĵoj. Allt det där får ligga på en egen sida har jag till slut beslutat. Det har ju inte på EsperantoSverige att göra, för det är ju historia. Men jag vill ju inte lasta ner den nya info-sidan med sånt här. Eftersom ingen mer än de som lägger in filer ska kunna logga in så gör det ju inget att den ligger på en egen hemsida. Det är bara att länka dit sen.

Det sista vi behöver bli överens om är vilken info som ska hänga med dokumenten och hur mycket jag ska skriva, som t ex år/datum, inblandade, ort, typ av dokument, beskrivningar osv. Men så fort det är klart ska här läggas upp dokument. En annan viktig juridisk detalj som det slog mig idag att det kan vara bra att bestämma är vilken sorts rättighet vi ska använda för det vi lägger ut. "Creative Commons", copyright, fri användning - vad? Det är det nog ingen som tänkt på än...

Tillägg 20 maj:

Efter en mycket innehållsrik, rolig och upplevelsemättad helg har jag skakat loss igen. För den nyfikne kan jag berätta att jag och sambon åkte till "Fjollträsk" som det heter här i utmarkerna, dvs Stockholm. Vi var på jazzkonsert med Lasse Lindgren SOS Constellation på Nalen med Janne Schaffer som gäst. Bettan Gröning var också där med make, samt min pappa Roland. Bättre än så här blir det inte...

Naturligtvis har diskussioner angående tilläggen fortsatt och igår, efter sammanlagt ca 3 timmars testande verkar Anita och jag ha blivit överens. Vi köper DJ-Catalog2. Det funkar för mycket mer än arkiv och bibliotek och kostar ca 500 kr för ett år med uppdateringar och stöd. Med detta tillägg kan vi göra om vårt medlemsregister samt fixa en del andra saker som vi måste ha ordning på, som böckerna på EC osv. Det känns skönt och lugnt att ha kommit fram till ett svar som håller. Nu kan jag börja fixa med skanningen, för nu vet jag vad som ska in i registret och hur jag ska göra. Kul!

Komento (0) Vizitoj: 2241

Tiom da malnovaj kluboj en Svedio

Detaloj

Kiel antaŭe menciite, mi eklegis kelkajn dokumentojn. En kajeroj pri financoj de SEF inter 1936 ĝis 1942, mi trovis aron da nomoj de lokoj kie tiam troviĝis Esperanta klubo. En tiu listo vi povas vidi kelkajn kun dika tiparo. Ili ankoraŭ (denove?) ekzistas.

Klarigoj:

*   - Troviĝas denove klubo en Härnösand sed la nuna ne estas klubo de SEF

**  - La klubo de Lund fariĝis parto de klubo en Malmö

*** - Norrköping ekzistas kiel grupo, sed la klubo formale ne plu ekzistas.

Kelkaj havas (?) post si, ĉar la teksto de la kajeroj estis foje tro arkaika aŭ fuŝa por mia kompreno.

Alfta

Alingsås

Alunda

Arboga

Arlöv

Boden

Borlänge-Domnarvet

Borås

Bredsjö

Bureå

Båstad

Eksjö

Enköping

Enskede

Enviken

Eskilstuna

Eslöv

Fagersta

Falköping

Falun

Faninge (?)

Fellingsbro

Genevad

Gnosjö

Gävle

Göteborg

Götene

Hagebyhöga

Hagfors

Hallsberg

Hallstahammar

Halmstad

Heby

Herrljunga

Hishult

Hofors

Huddinge

Hudiksvall

Hällekis

Hällevik

Hällevik

Hälsingborg

Härnösand*

Hässleholm

Högsjö

Hörby

Höör

Jättendal

Jönköping

Karlsborg

Karlskrona

Karlstad

Kiruna

Knutby (?)

Koopera E. kl. (?)

Kristianstad

Krylbo

Kumla

Kvicksund

Leksand

Lessebo

Lidköping

Linköping

Lund**

Långsele

Malmköping

Malmö

Mora

Motala

Munkedal

Mörbylånga

Nacka

Nordmaling

Norrköping***

Nossebro

Nyberget

Nybro

Nyköping

Nynäshamn

Nässjö

Orrefors

Oskarshamn

Oskarström

Pålsboda

Ränskhyttan (?)

Rödeby

Sala

Sandviken

Skara

Skellefteå

Skillingaryd

Skutskär

Skönsbro

Skövde

Smedjebacken

Sollefteå

Stehag

Stockholm

Strängnäs

Strömsnäsbruk

Sundsvall

Surte

Svensbro-Borgunda

Söderhamn (?)

Södertälje

Tibro

Tierp

Tranås

Trelleborg

Trollhättan

Uddevalla

Ulricehamn

Umeå (?)

Uppsala

Valdermarsvik

Vansäter

Varans (?)

Varnhem

Vattholma

Vetlanda

Vimmerby

Vingåker

Vårgårda

Västervik

Västerås

Växjö

Ystad

Åmål

Åtvidaberg

Örbyhus

Örebro

Örnsköldsvik

Östanbo

Östersund

Östervåla

 

Komento (0) Vizitoj: 2679

La arkiva projekto post tri tagoj da trarigardo

Detaloj

Antaŭ tri tagoj mi kaj Anita komencis la unuan, trarigardan fazon, esplorante la enhavon en la aro da skatoloj. Post tiuj tri tagoj restas nur kvar skatoloj kaj kelkaj paperaroj. La malgrandaj skatoloj estas malplenaj kaj atendas enhavon.

La du vestotenejoj en la oficejo ni nomis Librotenejo kaj Gazettenejo. Ili nun duonplenas de skatoloj. Sub du tabloj restas entute dekunu skatoloj survoje al iu el la tenejoj.

El la granda skatolaro ni kredis ke estus multe pli da dokumentoj de SEF kaj intaj kluboj. Povas esti ke ni devas ankaŭ venigi inter 20 ĝis 30 skatoletoj kiujn ni trovis en unu el la lavĉambroj en la kelo. Ŝajnas ke pli da interesaĵoj povas kuŝi kaj kaŝi sin tie.

Dum la trarigardado ni trovis multajn skatolojn kun eksterlandaj gazetoj kiel Revuo Esperanto, Heroldo k.s. sed tiuj ja ne vere interesas svedajn arkivejojn. Ĉu ni faru liston de la revuoj kiujn ni havas tiel ke eblas trovi mankantajn numerojn por tiuj kiuj arigas tiajn gazetojn?

Svedlingve eblas legi pri la aventuroj de la projekto en la jena loko (en menuo "Subretejoj" - "Projektoj" - "Arkiva projekto").

Komento (0) Vizitoj: 2390
   
© EsperantoSverige 2012