Bonvenon kara membro!

Ĉu vi volas membriĝi? Uzu la formularon en la paĝo Membriĝi sub la ĉefa menuo EsperantoSverige.

ENIRI
Filtrilo
  • Nova direktoro por la Esperantom​uzeo de la Austria Nacia Biblioteko

    Nova direktoro por la Kolekto por Planlingvoj kaj

    la Esperantomuzeo de la Aŭstria Nacia Biblioteko

     

    La direktoro de la Literatura Arkivo de la Aŭstria Nacia Biblioteko, privata docento doktoro Bernhard Fetz, transprenis je la 1-a de aŭgusto 2013 ankaŭ la direktorecon de la Kolekto por Planlingvoj kaj de la Esperantomuzeo de la Aŭstria Nacia Biblioteko. En tiu funkcio li sekvas kortegan konsiliston magistron Herbert Mayer, kiu fine de julio 2013 emeritiĝis. Inter la plej gravaj evoluoj dum la oficperiodo de direktoro Mayer, ekde 1988, estas la translokiĝo de la kolekto kaj de la muzeo en la Palais Mollard, la novkonceptado de la Esperantomuzeo kaj la komenco de la ampleksaj ciferecigoj de la biblioteka kaj muzea havaĵoj.

     

    La komuna gvidado de la Literatura Arkivo kaj de la Kolekto por Planlingvoj, kiu restos ankaŭ estontece memstara je la kutima loko en la Palais Mollard, ebligas valorajn kaj riĉigajn sinergiojn en enhava kaj arkiva rilatoj: Ambaŭ kolektoj dokumentas la 20-an jarcenton, precipe la intermilitan periodon, kaj diversajn aspektojn de lingvofilozofio. Ankaŭ rilate la praktikan arkivlaboron rezultigas multnombraj punktoj de kontakto pro la similaj objekttipoj en modernaj postlasaĵoj.

     

    Krome magistro Bernhard Tuider, fakulo sur la kampo de esperantologio kaj longjara kunlaboranto, estis nomumita teamestro. Li gvidas la laborojn en la interlingvistika fakbiblioteko kaj deĵoras kiel unua kompetenta fakulo por interesatoj kaj fakkolegoj.

     

    La Kolekto por Planlingvoj kaj precipe la Esperantomuzeo estos ankaŭ estontece vivanta loko de renkontoj por ĉiuj, kiuj interesiĝas por niaj havaĵoj, muzeaj gvidadoj kaj kursoj.

     

    Por demandoj:

    Mag. Bernhard Tuider, bernhard.tuider@onb.ac.at, T +43 1 53410-731

    Palais Mollard, Herrengasse 9, 1010 Wien

    http://www.onb.ac.at/sammlungen/plansprachen.htm kaj

    http://www.onb.ac.at/esperantomuseum.htm

  • Propono por komuniko por Z-tago

    Massimo Ripani el Italio skribis en la listo "Landa Agado":

    Saluton karaj ge-amikoj
    mi volas proponi al aktivuloj uzi okaze de venonta Z-tago komunikon

    http://disvastigo.esperanto.it/index.php/eo-eo/disesperanto-mainmenu-73/3305-decembro-15-a-la-festo-de-esperanto-kaj-de-pacamantoj

    La teston mi verkis itallingve pasintjare kaj sendis al itala gazetaro
    nome de Itala E-Federacio. Mi tradukis ĝin kaj esperas ke ĝi povos
    esti utila. Libere traduku kaj korektu laŭplaĉe.
    Amike,
    Massimo

    Kaj jen la teksto (el la retgazeto "Disvastigo Lingue e cultura" de Federazione Esperantista Italiana, Via Eugenio Villoresi, 38 20143 Milano, Italia tel. 02 58100857 C.F. 80095770014):

    Decembro 15-a, la festo de Esperanto kaj de pacamantoj

    Skribita de Redazione. Posted in Novaĵoj

    Datrevenoj povas proksimigi aŭ malamikigi homojn. La 15an de decembro estas datreveno kaj emblemo de toleremo kaj interkompreno.

    Ĉi-tiun tagon de 1859 naskiĝis en Pollando Ludoviko Zamenhof, laŭ Unesko "unu el la grandaj personecoj" de la homaro.

    Li, rimarkante, ke la lingvaj baroj malpermesas komunikadon kaj eĉ pliakrigas malamon, ĵaluzon kaj malamon inter la popoloj, en 1887 al la mondo prezentis esperanton, helpa lingvo por ne-etna egaleca komunikado inter homoj de malsamaj kulturoj.

    La nomo de Zamenhof estas ankaŭ ligitaj al hilelismo kaj homanarismo, du projektoj de universala frateco, bazitaj sur homaj rajtoj kaj respekto de diverseco. Tiujn principojn li re-firmigis en la ""Post la granda milito (Alvoko al la diplomatoj)" kontraŭ la sensenca buĉado ĉar "ĉiu lando apartenas ne al tiu aŭ alia gento, sed plene egalrajte al ĉiuj loĝantoj, kiajn ajn supozatan devenon, lingvon, religion aŭ socian rolon ili havas."

    Li ne vidis la finon de la milito kaj mortis en 1917 en Varsovio. Lia revo pri homa frateco ŝajnis finita kaj la mondo estis frapita de nova katastrofa milito. Tamen, post kiam armiloj finfine silentis kaj 100 jarojn post la naskiĝo de Zamenhof, eŭropaj ŝtatestroj kunvenis en Romo, kreante la bazojn de la Unio, Nobel-Premiita en la jaro 2012 por ĝia kontribuo al paco.

    En 1954, UNESKO nomumis Universalan Esperanto-Asocion konsulta organizaĵo, substrekante la rezultoj akiritaj  kaj deklarante ke tiuj kongruas kun la celoj kaj idealoj de Unesko. La Ĝenerala Direktoro estis komisiita sekvi la kurantan evoluon en la uzado de Esperanto en scienco, edukado kaj kulturo, kaj tiucele kunlabori kun Universala Esperanto-Asocio en aferoj koncernantaj ambaŭ organizajojn.

    Esperanto, fakte, travivis la persekutojn de la nazia kaj stalinisma reĝimo kaj daŭrigas hodiaŭ komunikigi la mondon. Plia agnosko, alvenas en 1985, kiam Unesko per adopto de nova rezolucio petis "la Ĝeneralan Direktoron daŭre sekvi kun atento la evoluon de Esperanto kiel rimedo por plibonigi la komprenon inter malsamaj nacioj kaj kulturoj". En 2009, okaze de la 150-a datreveno de lia naskiĝo, Google omaĝas Zamenhof-n per publikigo en la serĉilo de speciala emblemo de la usona firmao, kie anstataŭ la litero "L" aperas la flago de la "Verda stelo", simbolo de Esperanto. Ekzistas ankaŭ multaj monumentoj memore de la Doktoro Esperanto: la ĉefurbo kun la plej alta koncentriĝo estas Vieno kaj la omaĝoj pli "malproksimaj" estas la asteroidoj (1421) Esperanto kaj (1462) Zamenhof, malkovritaj respektive en 1936 kaj en 1938 fare de Yrjö Vaisala.

  • NOVA REDAKTORO POR LA REVUO "ESPERANTO"

    ==============================

    ===================================
    Gazetaraj Komunikoj de UEA
    N-ro 519
    2013-10-16
    =================================================================

    NOVA REDAKTORO POR LA REVUO "ESPERANTO"

    Unuafoje en pli ol cent jaroj, la revuo "Esperanto" havos sian redaktejon ekster Europo. La brazilano Fabrício Valle estas elektita de la Estraro de UEA por transpreni la redaktoran postenon de Stano Marček, ekde la jarkolekto 2014.

    "Jam en sia skriba sinprezento, Fabrício Valle montris grandan energion kaj kreemon, kaj krome tre realisman ideon pri la redaktora laboro", komentas la Prezidanto de UEA, d-ro Mark Fettes. "Tiun impreson plene konfirmis mia telefona intervjuo kun li. Ni estas entuziasmaj pri la ideoj kaj kapabloj, kiujn li alportos al nia komuna afero."

    Valle estis unu el ses kandidatoj por la posteno de redaktoro (unu pli ol anoncite en pli frua komuniko). Movadano ekde 1970, li okupis diversajn postenojn en la brazila movado, interalie kiel prezidanto au estrarano de Brazila Esperantista Junulara Organizo (1977-81), oficisto de Brazila Esperanto-Ligo (1996-2001) kaj prezidanto de la Federacia Konsilantaro de BEL (2001-04). Li ankau fondis kaj gvidis propran eldon-entreprenon, Zamenhof Editores, de 1987 ghis 1995. Lastatempe li okupighis pri provoj kreskigi la esperantistan ekonomion kadre de la organizo Intraespo.

    La redaktoraj kapabloj de Valle estas videblaj en la ok numeroj de "Brazila Esperantisto", kiujn li redaktis en la jaroj 2001-02. Enkondukante novan aspekton kaj novan teamon de kunlaborantoj, li kreis revuon kiu elstaris grafike, stile kaj enhave. Ankau por la revuo "Esperanto" Valle antauvidas proksiman kunlaboron kun talentuloj sur diversaj kampoj, cele al revuo kiu "transformighos en aktivan engaghilon, en instrugazeton por trejnado de volontuloj, en heroldon de la plej bonaj iniciatoj de la movadaj organizoj tra la mondo, en gvidilon por veteranaj kaj komencantaj E-gvidantoj, en inspiron por la esperantoj."

    * * * * *
  • La estraro de Esperanto-Gastigejo 2013-2014

    La koopera societo Esperanto-Gastigejo en Lesjöfors jarkunvenis sabate la 12an de oktobro 2013. 

    Kvankam la enspezoj dum la agadjaro 1 julio 2012 ĝis 30 junio 2013 signife kreskis ankaŭ la elspezoj samgrade kreskis.

  • Inbjudan Svenska FN-förbund​ets B-kurs om globalt utvecklings​arbete och FN:s utveckling​smål

     
    Berith Granath skrev:
     
     

    Ni som får denna inbjudan är Svenska FN-förbundets kontaktpersoner i till FN-förbundet anslutna riksorganisationer.

    B-kurs om globalt utvecklingsarbete och FN:s utvecklingsmål i Stockholm 9 november 2013

    Det globala utvecklingsarbetet med FN-systemets organisationer som nav är omfattande och pågår i flertalet länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Behovet av utveckling och fattigdomsbekämpning är fortsatt stort i världen. För att skynda på det arbetet enades världssamfundet år 2000 om åtta mål, de s.k. millenniemålen. Syftet är att de ska uppnås till 2015. Vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro förra året diskuterades hur målen ska utformas efter 2015. Arbetet med att utforma en ny global utvecklingsagenda kallas för Post-2015. I januari 2016 ska de kommande hållbarhetsmålen ta vid, mål som ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.
        
    Med utgångspunkt från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moons rapport 2013 om millenniemålen belyser kursen förutsättningarna för att målen ska nås till 2015 och vad som kan hända därefter. 

    En annan fråga som kursen belyser är kravet på samordning mellan FN-organ på fältet. Under höstens generalförsamling diskuteras och utvärderas initiativet Delivering as One – One UN. Sedan 2007 har initiativet genomförts i åtta pilotländer plus i ett 20-tal länder som själva har initierat motsvarande FN-samordning.

    Vilken bild av världen har du? Överensstämmer den med verkligheten? Har du världskoll? Det kommer vi att kolla under kursen.

    Ur programmet:

    Aktuellt på FN:s utvecklingsagenda
    Världskoll – FN-förbundets verktyg för dig som vill ha koll på världen
    FN:s utvecklingsmål – läget i dag och arbetet med en ny global utvecklingsagenda 2016
    FN:s millenniemål i Vietnam
    FN:s reformering på fältet – Delivering as One (exemplet Liberia)  

    Kursdagen är indelad i olika föreläsnings- och diskussionspass. Efter dagen har du tillgogogjort dig kunskaper motsvarande B-nivå i FN-förbundets utbildningsprogram FN-ABC. Intyg erhålles.

    Tid:                     Lördag 9 november 2013, kl. 09.00-16.00.
    Plats:                  Svenska FN-förbundet, Skolgränd 2, Mariaberget, Södermalm, Stockholm.
    Avgift:               495 kr för medlemmar i FN-förbundet och anslutna riksorganisationer och FN-skolor.
                                 795 kr för icke medlemmar.
                                 Avgiften faktureras i efterhand. Morgon- och eftermiddagskaffe ingår.
                                 Lunch betalar deltagarna själva.
    Kursledare:     Berith Granath, handläggare för utvecklingsfrågor, och Anders Sylwan, projektledare
                                 för Världskoll.
    Anmälan:      Anmälan görs på FN-förbundets hemsida.  
                    
    Antalet platser är begränsade. Först till kvarn gäller.
                                 Sista anmälningsdag fredag den 1 november!

  • Rekomendo de la Akademio pri la uzo de propraj nomoj

    Hodiaŭ, la 10an de oktobro la Akademio de Esperanto diskonigis sian
    Oficialan Informon №22, kiu havas la titolon “Rekomendo de la Akademio pri
    la uzo de propraj nomoj”. En ĝi la Akademio de Esperanto rekomendas,
    interalie, “plu flegi kaj subteni la kutimon plene esperantigi ofte uzatajn
    proprajn nomojn” kaj nuligas unu el siaj pli fruaj interpretoj el la “Oka
    Oficiala Aldono al la Universala Vortaro”.

    La nova Akademia rekomendo estas legebla en la retejo La Balta Ondo, kie oni
    povas ankaŭ komenti ĝin.
    http://sezonoj.ru/2013/10/akademio-2/

    ----------
    La retejo por vi: http://sezonoj.ru/

  • Paŝo 1 de la ŝanĝoj preta

    Se vi ne jam rimarkis, la strukturo de la du ĉefmenuoj tute ŝanĝiĝis. Nun vizitanto povas vidi la suban menuon kun ĉiuj aferoj rilate al la Membroorganizoj.

    En la supra, Membreja menuo, nur videblas Aktivi - Membriĝi por gastoj. Ensalutintoj povas vidi multe pli, interalie la menuon por verki kaj skribi artikolojn al EsperantoSverige.

    Espereble vi ŝatas la novan stilon.

  • Kanada testamento kreskigas la rimedojn de ESF

    El La Balta Ondo:

     

    Kanada testamento kreskigas la rimedojn de ESF

    Kanada esperantisto Brian Kaneen, kiu forpasis la 12an de januaro 2012, testamentis al ESF (Esperantic Studies Foundation) pli ol duonan milionon da kanadaj dolaroj.

    “Mi vere ĝojas ke mia samurbano Brian montris tian fidon al nia agado”, komentis la eliranta prezidanto de ESF, Mark Fettes. “Ŝajne lin impresis unuflanke la sukceso de lernu.net, kaj aliflanke la investoj, kiujn ESF faras sur la esplorkampo de lingva justeco. Lia malavara donaco helpos nin ampleksigi nian agadon precipe sur ĉi tiu dua tereno”.

    Kaneen, universitata docento pri la germana lingvo, estis aktiva en la kanada Esperanto-movado, interalie kiel instruisto kaj sekretario de la vankuvera klubo. Modesta homo kun modesta vivstilo, li ĉiam energie pledis por pli da konscio kaj engaĝiĝo pri lingvopolitikaj demandoj. Tiu sinteno fontis interalie el lia propra junaĝa sperto de lingvomorto sur Manks-insulo; alia testamenta disponigo kreis stipendion por manksaj junuloj kiuj volas studi keltan lingvon.

    Pro diversaj administraj detaloj, la ĉefa parto de la heredaĵo povis pagiĝi al ESF nur fine de aŭgusto 2013. La kapitalo de la fondaĵo nun sumas je iom malpli ol tri milionoj da usonaj dolaroj.

    Se vi volus sekvi la ekzemplon de Brian Kaneen per inkludo de ESF en via testamento (aŭ per alia speco de planita donaco), bonvolu kontakti nian konsiliston pri donacoj, Wallace G. Du Temple: wallydutemple@telus.net

    ESF

  • ILEI-REZOL​UCIO por la MONDA TAGO de INSTRUISTO​J – 5a de oktobro 2013

    Stefano Keller skickade följande meddelande:

    Por tuja disvastigo, bv. uzi jenan tekston au/kaj la retligon al la PDF
    de la rezolucio en kelkaj lingvoj:

    ***
    REZOLUCIO por la MONDA TAGO de INSTRUISTOJ – 5a de oktobro 2013

    Esperanto (eo)

    Rezolucio
    La Internacia Ligo de Esperantistaj Instruistoj, ILEI, celebras la
    Mondan Tagon de Instruistoj (la 5an de oktobro), proklamitan de Unesko,
    per la sekva rezolucio, akceptita en kelkaj simpozioj kaj renkontighoj
    antau kaj post la koncerna tago.  La Ligo kaj la kunvenintoj:

    Agnoskas la honorindan kaj daure defendendan alvokighon de instruistoj
    tra la mondo.

    Substrekas la pozitivan rolon, kiun ili povas ludi en homa evoluigo kaj
    firmigo de transkulturaj kontaktoj trans limoj de nacioj kaj lingvoj.

    Emfazas la neceson, ke la lingva diverseco estu defendata ene de edukaj
    programoj, kun forta emfazo al la akcelo de la instruado de lingvoj
    minacataj je pereo.

    Alvokas por la rajto de lernantoj aliri chiajn vivantajn, funkciantajn
    lingvojn, kio evidente inkluzivas la rajton instrui kaj lerni Esperanton.

    Subtenas la celojn de la Tago, nome 'pripensi la malfacilan ekonomian
    kaj socian kuntekston en kiu laboras instruistoj, kaj trovi manierojn
    bonigi iliajn profesian statuson kaj laborkondichojn, same kiel tiujn de
    chiaj edukistoj.'
    ***

    - Aktuale (2013okt05, 18h40 en Svislando) ekzistantaj versioj (via
    traduka kontribuo bonvenas!): Esperanto (eo) | Rumana (ro) | Angla (en)
    | Germana (de) | Finna (fi) | Hungara (hu) | Rusa (ru) | Nederlanda (nl)
    | Franca (fr) | China (zh)

    http://goo.gl/jQ1Wmw

     

  • Baldaŭaj ŝanĝoj

    Pro administraj kialoj, la jam delonge promesitaj ŝanĝoj komencos aperi jam antaŭ la planita administrula kunveno la 12-13 de oktobro. Dum la 7a, kaj eble la 8a se okazos neatenditaĵojn, la retejo estos tute malŝaltata.

    La unua parto de la ŝanĝoj estas reoridigo de la ĉefmenuoj por fari pli kompreneblan kaj facile troveblan strukturon. Ĉefe, la malfermita parto de EsperantoSverige troviĝos en la suba ĉefmenuo kaj la membreja parto troviĝos en la supra ĉefmenuo.

    Se vi havas demandojn, komentojn aŭ proponojn, bv uzi la kontaktformularon (ankoraŭ) sub la supra ĉefmenuo EsperantoSverige.

     

  • Universita​ta filmita kurso pri astronomio kaj astrofizik​o

    Universitata filmita kurso: "Enkonduko al astronomio kaj astrofiziko" - en Esperanto!

    En la pasinta jaro Amri Wandel, profesoro pri astronomio en Universitato de Jerusalemo, faris Esperant-lingvan prelegserion en kadro de la "Pekina Esperanta Astronomia Kurso-2012".

    En la studio de la Ĉina Radio kaj Televido estis faritaj 12 prelegoj, ilia daŭro estis sume ĉirkaŭ 40 studhoroj, kaj pri ili estis faritaj filmaj registraĵoj, kiuj ekde nun estas libere spekteblaj en interreto (post la komenca 10-sekunda ĉina reklamo).

    Tiu videa kurso estas modelo-dona ne nur pro tio, ĉar la interesan astronomian fakan enhavon povas utiligi studentoj ie ajn en la mondo - sed ankaŭ pro tio ĉar ĝi montras unu eblan vojon por reala kaj faka aplikado de Esperanto. Gratulon kaj dankon al la organizantoj pro la realigo, kaj ankaŭ al Amri Wandel pro la prelegoj!

    Espereble ni baldaŭ havos plurajn tiajn kursojn en kadroj ankaŭ de AIS - aŭ de ISAE...

    Urloj (www-adresoj) de ĉiuj 12 partoj de la filmo estas troveblaj en la priastronomiaj paĝoj de Scienca kaj Teknika Esperanto-Biblioteko, STEB: http://www.eventoj.hu/steb/astronomio/index-astronomio.htm

    Szilvási László


    -----
    L.S. / Ret-Info

  • Profesoro Kiselman - nova prezidanto de la Akademio de Esperanto

    Profesoro Christer Kiselman el la Matematika instituto de la Upsala
    Universitato (Svedio) estas elektita kiel la nova prezidanto de la Akademio
    de Esperanto rezulte de la voĉdonado de 37 akademianoj.
    Legu pli detale en la novaĵretejo La Balta Ondo.
    http://sezonoj.ru/2013/10/kiselman/

    ----------
    La retejo por vi: http://sezonoj.ru/

  • Katrineholms Esperantoklubb fyller 25 år!

    (Agneta Emanuelsson, 2012-10-23)

     

    Både Norrköpingsklubbens tidning "Kelklinie pri..."  och La Espero uppmärksammar att Katrineholms Esperantoklubb fyller 25 år. Norrköpings esperantoklubb var med och förgyllde starten!

     

    För 25 år sedan skrev Kelklinie pri…denna artikel:

    HISTORIA MOMENTO EN KATRINEHOLM

    Mardon la 13-an de oktobro Karin Lindquist el SEF kaj Mikael Hultgren, Alf Wernersson kaj Haldo Vedin el Norrköping ĉeestis la solenan naskiĝon de Esperantoklubo en Katrineholm, la unua en Södermanland. La iniciatintoj sub gvido de Agneta Emanuelsson faris bonegan preparlaboron, tiel ke la nova klubo havis flugantan starton. Ni rakontis pri niaj spertoj pri kluba laboro en Norrköping kaj poste transdonis donaceton okaze de la solena momento. Ni interkonsentis pri intensa kunlaboro inter la kluboj.

    Tiun intensan kunlaboron ni daŭrigu hodiaŭ!

    Haldo

  • Vår nya hemsida har fötts

    Esperantosverige består av samarbete. Därför insåg vi att en hemsida för Esperanto-Gården borde vara en hemsida där alla svenska esperantister kan hitta ett hem. Det har i flera år diskuterats hur esperantoarbetet i Sverige bör organiseras så att det blir effektivare och drar till sig fler medlemmar. Vi tror den tiden är förbi. Det går inte att kontrollera människors göranden och låtanden - vi måste släppa kraften fri och inte försöka stänga in den i hierarkiska system med regler och begränsningar. 

     

    Därför är medlemskap i Esperanto Sverige gratis. Du ansöker om att bli medlem genom att registrera dig (titta längst ner under Logga in). Det arbete som sker här styrs inte av plikt utan mer av lust. Saker händer när människor träffas, därför vill vi göra det lätt för esperantister att träffas. Om du ändå känner att idén är så bra att du vill stödja sidan kan du köpa en egen e-postadress ( dittnamn@esperantosverige.se). Priset bestämmer du själv. Anmäl intresse med hjälp av kontaktformuläret.

     

    Esperanto-Gården håller på att skapa en hemsida där vandrarhemsgäster ska hitta rum, där esperantister ska få reda på vilka aktiviteter som händer och där medhjälparna på Esperaranto-Gården ska kunna samarbeta. Vid diskussioner om hur sidan skulle utformas beslutade de som fått i uppdrag att besluta, att en sida för Esperanto-Gården ska göras (i enlighet med den version som testats ett tag på egarden.bonadomo.se), men att en del av det som händer där är till nytta för alla som håller på med esperanto i Sverige. Så på stående fot beslutade vi att starta den här portalsidan som ska kunna samla allt men även innehålla det Esperanto-Gården behöver.

     

    Så här ska det fungera:

    • Esperanto-Gården kommer att ha en egen domänadress. Den ska kopplas till esperantosverige.se så att det ser ut som om det är en egen sida, fastän den ingår i den större helheten.
    • På esperantosverige kommer vi att lägga alla möjliga länkar som svenska esperantister kan ha nytta av.
    • Behöver din klubb/förening en sida på internet? Kontakta oss så kan vi lägga upp den här på esperantosverige. Du kan ha en egen domän kopplad till sidan precis som vi tänker göra för Esperanto-Gården.
    • Enskilda esperantister kan lägga upp en egen sida för att göra reklam för sig, beskriva sina drömmar och hoppas att bli kontaktade etc.
    • Forumet kommer att utvecklas på ett sätt som gör det möjligt för t ex styrelser i olika klubbar och föreningar att ha dolda diskussioner där bara de som är godkända kan komma in, läsa och skriva. Det kommer att finnas gott om utrymme att dela in forumet i olika kategorier beroende på vad som behövs. Detta kommer att utvecklas vartefter behoven uppstår.

     

  • Det går framåt med hemsidan

    Det slog mig nyss att sidan är användbar eftersom jag kommer på mig med att använda den som vanlig användare i andra sammanhang. Just för att den samlar saker jag behöver och som gör livet lättare för mig som esperantist. Precis som jag tänkte mig. 

    Esperanto Sverige verkar vara en sida som samlar. Det känns som om det finns ett sug i esperantorörelsen efter en sån här sak, vilket naturligtvis gör det både lättare och roligare att hålla på. Vi har blivit en liten skara nu och den övergripande planen är att sidan du just nu läser kommer att ligga här fram till i höst. Under sommaren ska vi skapa nästa version som i princip följer samma grundtanke, men har lite mer kött på benen och är mer lättnavigerad och tydlig. Förhoppningen är också att de klubbar och andra organisationer som vill vara med, ska ha kontaktat oss så att de får sin lilla del av sidan. Vill du veta mer? Kontakta Stella direkt!

    Planen är att samla vår historia under rubriken som idag heter Om språket Esperanto. Har du minnen och historier att berätta? De kan få plats här! Vi kan bli en skattkista med glittrande minnen och glada hågkomster. Ingen av oss vet allt som hänt, men tillsammans kan vi bygga en riktigt mustig och smakrik anrättning.

    Planen är även att sidan till största delen ska vara på esperanto. Därför kommer vi att köra igång översättning av hela programmet som sidan är tillverkad i. Detta är ett grannlaga arbete där tusentals rader med lösryckta fraser ska översättas. Vi har en förlaga av gruppen som översatte förra versionen av programmet, så vi har en förlaga att arbeta efter, men allt skrivarbete måste ske från grunden. Vi är nu tre-fyra personer som sagt att vi ska göra detta, men det finns alltid plats för fler kompetenta språkbegåvningar.

    Vi arbetar efter en modell som få ännu har hört talas om. Den kallas OLSON och är ett stöd för icke-hierarkiska samarbeten och självorganiserande nätverk.

  • Sidan helt på esperanto?!

    Esperanto Sverige handlar om esperanto, för esperantister. Därför vore det väl önskvärt att hela sidan är på esperanto, eller hur? Det är på gång.

    Vi är flera som jobbar med sidan nu. Det växer. Det är bra! En levande hemsida ska ha många medarbetare som bidrar med sin del i mångfalden. 

    För tillfället ser det ut som att esperanto kommer att bli ett av hemsidesbehandlaren Joomlas officiella språk igen. En översättning finns till det äldre och numera pensionerade systemet, men inte till det nya. Förhoppningen är att vi blir klara med den delen inom ett par månader för att sedan övergå till att fylla ut den här sidan med alla möjliga intressanta och nyttiga saker för just dig som vill göra mer med och på esperanto.

    Vi i esperantorörelsen är duktiga på att göra saker POR och PRI esperanto, men sämre på PER esperanto. Men det finns massor att använda esperanto till som inte har direkt med språket att göra. Personligen tror jag att det är enda sättet att få det att växa ut ur navelskådningens ludd och ut i vida världen - att använda esperanto för att göra vardagliga saker, företagande och kontakter för nyhetsbevakning och miljöarbete. ALLT! Esperanto var riktigt stort och inne för snart 100 år sen. Hur blir det hippt igen? Genom att det händer saker på esperanto som är intressant även för dem som inte kan det än.

    Esperanto används på flera ställen på nätet. Kom gärna med tips om var man kan använda det! Det blir en ny del som egentligen ligger mitt emellan Mötesplats och Språkresurser. Det kanske är värt en egen rubrik? Tipsa så mycket ni orkar så kommer det snart.

  • DN och helsingborgskongressen 2012

    Med anledning av Sveska esperantokongressen har DN tagit in en liten artikel på nätbilagan. Den ligger ganska långt ner, men är en färgklick mitt i allt det vit-svarta så många ögon dras nog dit. Det märks om inte annat på den tillhörande frågesporten om språket. När jag själv var inne och besvarade frågorna fick jag reda på att vi dittills varit 633 personer som besvarat den. De flesta kan inte ha varit i närheten av esperanto tidigare med tanke på det usla resultatet - jag fick full pott (efter visst fusk naturligtvis - vem har koll på vad norska ungdomsesperantisterna valde som bästa svordom i sin tävling 2006? - lite letande och stöd från min moder gjorde susen) vilket landade på "bättre än 623 av 633" och bättre resultat än 98%. Du kan själv titta på DN-artikeln.

    Artikeln finns också i "översättning". Det är Google som har gjort den, så resultatet är som det brukar med översättningsmaskiner; missvisande, dubbeltydigt och ibland obegripligt om man inte redan har läst originalet. Men ändå! All reklam är bra reklam, som de säger.

    Medan jag skriver den här bloggen infinner sig funderingar på språk och dialekter. Jag har fått rätta mig själv några gånger för att jag t ex först skrev "lite leting och stöd" istället för "lite letande och stöd" ovan. Jag hade också skrivit "di" istället för "de" någonstans. Det lokala målet håller på att leta sig in i mitt språkcentrum och ner i fingrarna som slår på tangenterna. Och någonstans känns det som om det vore en väldigt kul väg att gå. Tänk om man kunde få ha esperanto som officiellt språk och sen skriva sitt eget mål som det låter istället för att anpassa sig till Centralorten vid Österhavets rand.

  • Vi har pratat om hemsidan

    Samtidigt som examen i esperanto hölls i Lesjöfors passade vi som håller i hemsidan på att ha möte. De första timmarna ägnades åt OLSON. Det är inte en person, utan den arbetsmodell som vi använder för att hålla ordning på vad vi ska göra. OLSON står för Organiskt Ledningssystem för Själv-Organiserande Nätverk, vilket det här är. Alla som tänker vara med och jobba med hemsidan kommer att stöta på OLSON, förr eller senare. Är du intresserad av OLSON, men inte hemsidan, så kan du kontakta Stella.

    Timmarna efter lunch användes till att reda ut vilka funktioner och därmed vilken struktur den nya versionen av Esperanto Sverige ska ha. Vi har enats om att byta till en stilrenare mall där användaren kan påverka saker som färgval, typsnittsstorlek, typ av meny och liknande. Om du är riktigt nyfiken ligger testsajten fortfarande kvar på lek.bonadomo.se/j25eo.

    Sidan kommer i princip att innehålla samma saker, fast i en lite annorlunda ordning och sammansättning. Det var en väldigt inspirerande process och sidan skulle inte komma att se likadan ut om jag varit ensam om det här. Grupparbete är roligare! Det kommer en liten nyhet, men den suger vi på tills premiären i höst. Planen är att gå över till den nya versionen i och med Esperanto-Gårdens årsmöte i oktober. Då kommer vi att berätta om sidan, hur den fungerar och vad man kan göra. Om intresse finns kör vi även kurser så att personer som kommer att använda sidan mer än de flesta vanliga användare (funktionärer i föreningar som beslutat att ha sin egen hemsida som del av Esperanto Sverige och kommer att kunna göra mer än vanliga registrerade medlemmar) snabbt kan lära sig de viktigaste handgreppen och få en flygande start.

  • Tradukado estas delikata tasko

    La traduka laboro kion ni faras ĝuste nun kadre de Esperanto Sverige, ĉefe temas pri tradukado de la paĝara programo kiu prezentas la retejon. Do, ne nepre la enhavon, sed la etaj butonoj, titoloj ktp. Tion kion vi vidas kiel vizitanto estas nur pinto de glacia monto. Sed ĝi estas grava pinto, kaj grava glacia monto se la tuta sperto uzi la retejon esperante estu bona sperto.

    Tiuj kiuj volas kunhelpi pretigi kaj traduki povas viziti la Tradukan subforumojn en la diskutejo Forum. Tie troviĝas dosieroj por traduki, kaj ankaŭ gvidoj por kiel kaj kion oni traduku. La dosieroj plenplenas je teknikaĵoj kaj nur estas parto kiu tradukendas. La interesa parto estas trovi ĝuste la tradukendajn vortĉenojn kaj lasu la teknikajn aferojn, tiel ke la funkcio restas.

     

    -I aŭ -U?

    Plurfoje dum la lastaj semajnoj diversaj homoj diris al mi ke mia kono de la esperanta gramatiko estas tro malbona por traduka laboro. La ĉefa plendo estas ke vortoj kiuj indikas ordonojn finas per -i, ne -u. Nu, tio estas malnova diskuto ene de la programista kaj programtraduka komunumo kaj jam antaŭ pluraj jaroj tiu komunumo haltis je la solvo prefere uzi -i malgraŭ oni ofte interpretas la skribata kiel ordono. Sed ne vere estas ĉiukaze. Ekzemple, se vi eniras retejon vi vidas la menuon "Login" = "Ensaluti". Povas esti ke vi lernis ke "login" estas ordono, sed anglalingve ĝi ankaŭ estas infinitivo. Kiam temas pri ensalutado, estas invito, ne ordono. Se vi posedas ensalutilon, vi rajtas ensaluti; "venu ĉi tien por 'ensaluti'"; mallonge "Ensaluti". Vidu ankaŭ la mesaĝon de Bertilo Wennergren ĉe la Drupala forumo pri tiu ĉi temo. Tie li inter alie konstatas la jenan:

    "Tiu debato pri I au U estas chiama kaj eterna, kaj shajne neniam eblos konvinki alipartianojn. La tuta afero estas foje preskau religia."

    "Se oni elektas uzi U-formojn, tiu distingo farighas akre sentebla, kaj donas problemojn. Ekz. se temas pri ensalutado, estus tute erare skribi "Ensalutu". Kiu ordonas al kiu ensaluti? (Same estas pri "Eniru la novajhsistemon.) Se oni elektas I-formojn, tiu problemo-harfendajho pli-malpli malaperas automate."

    Tial ni decidis uzi la -i-formon ĝenerale, kaj nur -u kiam vere temas pri ordono, per kies malplenumo vi ne povas pluen iri kaj fari tion kion vi elektis fari. Mi esperas ke vi, la uzanto, povas esti kontenta per tia klarigo, kaj ke vi povas senti iom pli libera mem elekti en la retejo kiam vi estas invitata FARI diversajn aferojn prefere ol esti komandata per FARU.


    Nia propra Teknika vortaro

    Dum la laboro ni kreas kaj uzas propran vortliston. Estas multaj teknikaĵoj kiuj estas specifaj por la programo kiun ni uzas, kaj ankaŭ estas inde el vizitanta vidpunkto ke la terminoj estu konsekventaj. Pluraj vortoj oni povas traduki plurmaniere, sed foje ni elektis ununuran vorton por ne konfuzi uzantojn. Tial estas iom tede traduki teknikaĵojn, ĉar ne estas spaco esti vortĵonglista beletra spertulo.

     

  • Nästa stopp: Hanoi

    Inte riktigt. Jag ska till Kina en sväng först, men sen bär det av till den 97e världskongressen i Hanoi. Åttahundrafyrtiosex officiellt anmälda. I praktiken ca 750 med andra ord. En liten kongress. Ungefär två stycken Interaciaj Seminarioj med andra ord. Inte som i Bulgarien 1979 när vi var över 5000 om jag inte minns fel. Det var lite för mycket faktiskt. Varje dag såg man nya nyllen och hade svårt att hitta tillbaka till gamla.

    I Mexiko 1981 var vi bara ungefär 20 stycken från Europa på ungdomskongress. Vi stack ut, om man säger. Det blev en mycket gemytlig kongress med drygt 100 deltagare. Till de mer minnesvärda stunderna hörde första middagen. Vi stod på kö i något som mest såg ut som ett skolkök. Solveig och jag hade rest från Sverige över New York och Houston och i Mexico City funnit ett gäng andra esperantister i som visste precis vart vi skulle: Oaxtepec. Väl framme var vi möra och trötta. Stod där i kön och fick mat uppslafsad på en plastbricka. Köttfärssås. Jag tyckte jag fick en väl liten klick, så jag ville ha mer. Tveksamt fylldes det på en matsked till. Jag satte mig, skyfflade upp en rejäl hög på gaffeln och langade in käket. Sen exploderade skallen och jag drog mig till minnes att jag hade kommit till Mexiko... Den gröna såsen lärde jag mig att respektera. Till slut, på kongressens sista dag, gick den att äta utan panik.

    Ett annat minne är Eckhard Bick som leder oss i en lokal liten demonstration kl 23 om aftonen när de lokala ordningsvakterna tycker att det är dags för oss att sova. "Bo-na-nok-ton, bo-na-nok-ton, po-lici-isto, po-lici-isto" skanderar vi om och om igen som en barnvisa. Lagens upprätthållare såg förvirrade ut och drog sig bakåt och lät oss hållas med att pusta ut i den måttliga svalkan efter dagens stekhetta.

    Det absolut roligaste hände nog ändå när jag kom hem. År 1981 fanns inte så många utländska restauranger i Stockholm. En nyhet var Taco Bell, det mexikanska snabbhaket som öppnat medan jag var borta. Min moder ansåg att vi skulle testa. Vi beställer. Hon, en rätt med mild sås. Jag vill ha den starkaste såsen. "Är du säker?" undrar flickan bakom disken. Jag svarade mycket övertygat "Ja, jag är säker". Vi satte oss och maten kom in. Min moder tog en tugga och började förtvivlat flåsa och sträcka sig efter vatten. "Var det starkt?" Intensiva nickar. Jag tittade på min gröna sås med respekt. Tog en liten decimal del av ett kryddmått och smakade. Ingenting. Tog halva gaffeln full med sås. Ingenting. "Vi har fått fel tallrikar" upplyser jag min moder. Vi byter. Hon tar en tugga av den gröna såsen... vi hade inte fått fel tallrikar. Det tog en månad innan jag började känna av de utslätade svenska smakerna igen.

    Jag har varit i Kina förr. Den första världskongressen i Peking 1986 åkte jag och Lena till medelst transsibiriska järnvägen. Den förde oss fram i varligt tempo, men tillgången på mat var minst sagt varierande under resan. Sovjetisk kosthållning var sparsam. Vi lärde oss dock att kommunicera med vår lille kypare som glatt lärde sig att tolka våra hopslagna handflator med spretande fingrar samt ordet "jajtsa" som stekt ägg. Det fanns inte på menyn. Det fanns kokt ägg, poscherat ägg, skramlat ägg och ett par till sorter som vi inte förstod vad det var, men inget stekt ägg. Denna specialbeställning upprepades varje morgon. Sen fanns en soppa. Det såg ut som väl använt diskvatten, men smaken var förvånansvärt god. En gång stannade tåget bara sådär, mitt på spåren, mitt ute i ingenstans. Bortom några träd kunde man ana ett par hus. Plötsligt ser vi ryggarna på kocken och kyparen guppa iväg över fälten. "Och där stack de" sa vi och trodde att serveringen upphört. Men de kom tillbaka. Med höns hängande i fötterna, travar med ägg och några påsar med oidentifierat innehåll. Aha.... proviantering.

    Framme vid gränsen till Kina möttes vi av sovjetisk militär. Bistra gossar med maskingevär i högsta hugg. En gubbe per dörr på tåget. Sen kom "Pålittikal kåntrål". Vi fick sitta instängda i kupéerna medan tåget söktes igenom efter allt möjligt. Inget litet prång eller spricka i väggen lämnades orörd. De hade väl gått igenom samma vagnar förr och visste var de skulle leta. Till slut började tåget rulla och de stint stirrande ryska soldaterna steg av tåget och stod i givakt och glodde mot gränsen. Vi pustade ut och drog efter andan inför nästa variant av kommunistisk tullkontroll. Men tydligen var de kinesiska soldaterna ganska övertygade om att ryssarna hade gjort ett bra jobb och inte lämnat något kvar åt dem att göra. De satt på gräsmattan bredvid stationen och vinkade glatt leende åt oss. "Politisk poäng". Nästa upplevelse var en liten parad med sjuksköterska, passkontrollant och tullare. Sköterskan frågade artigt om vi mådde bra. Ja, tack. Tack så mycket då. Passen visades och återlämnades med båda händerna. Tullaren, en gammal farbror med grått stripigt skägg undrade om vi tänkte föra in något förbjudet. Lena var nervös, för hon hade fått 20 yuan av en kompis och hade upptäckt vid avresan att det var förbutt att både föra in och ut kinesisk valuta. Nervöst medgav hon att hon hade ett problem och visade pengarna och intygade historien. Tullaren såg bekymrad ut, tog pengarna och noterade uttaget. Sen fick vi gå in och dricka te på stationen medan de bytte underrede på tåget. (Spårbredden i Sovjet var bredare än i övriga världen.) När vi var på väg att äntra det igen kom den gamle tullaren fram till oss. Han överräckte pengarna, med båda händerna, till Lena och bugade. Han meddelade att de diskuterat saken och eftersom hon varit så ärlig hade de beslutat sig för att hon skulle få behålla pengarna. På den tiden var det en mindre månadslön för en kines, men typ en stor stark för en svensk.

    På kongressen blev jag väldigt mycket kompis med en kinesisk tjej, Xi Mei. Vi hängde ihop som ler och långhalm och har under årens lopp utbytt spridda kort och brev. På 90-talet tappades kontakten. Jag flyttade åtskilliga gånger och hennes brev kom i retur, men efter några år sa det plötsligt 'pling' på datorn. Hon hade hittat mig igen. För ett par år sen var hon i Sverige och hälsade på mellan två jobb. I 34 timmar hann vi ses... Men det kändes som om det gått en månad sen sist, inte drygt 20 år. Nu har hon bjudit in mig till sig så att vi kan åka till kongressen i Hanoi gemensamt. Det är skillnad på resande. Jag ska flyga den här gången. Det blir anslutningsflyg till Amsterdam imorgon och sen tolv timmar på flyg, direkt till den lilla "byn" som hon kallar sin hemstad. "Kinas motsvarighet till Trosa", tyckte min fader. Det är en mycket liten stad, men KLM kör daglig trafik direkt dit från Amsterdam. Den "lilla staden" har bara 3 miljoner invånare. Stan hon bodde i dessförinnan har över 20 miljoner invånare. För ett par veckor sen fick jag ett mejl från KLM. De tyckte det var dags att börja fundera på resan, beställa hotell och hyrbil, kolla igenom utbudet av underhållning på flyget. De har 900 timmar med filmer, teve-serier och dokumentärer. Varje plats har en egen liten skärm som man kan sitta och glo på. Jag har gått igenom filmerna och har konstaterat att de tolv timmarna på planet inte kommer att räcka för dem jag vill se. Idag strax efter frukosten passade jag på att checka in dessutom. Över nätet. Skriva ut min elektroniska biljett och byta plats till ett trevligare läge på flyget. Att resa är nästan inget äventyr längre, men vi får väl se om jag kan rapportera om några trevliga eller roliga matupplevelser när jag kommer hem igen en bit in i augusti.

  • Tillbaka från Vietnam!

    Väl hemkommen försöker eder hemsidesprojektledare samla tankarna och fortsätta där hon slutade i början av juli. Inte helt lätt när man haft en omtumlande och späckad upplevelse i tre veckor. Först besökte jag min gamla kompis Xi Mei som jag mötte redan 1986 i Peking. Hon drog iväg mig på restauranger, cykelturer, massage och andra mindre äventyr. Sen följde kongressveckan i Hanoi med massor med nya kontakter, uppslag och möjligheter. Efter detta åter till Xiamen för en lugn avslutning - trodde jag. Det blev istället utflykt med bil i ca 200 mil, klättring i berg och besök i stenhuggeri samt hennes gamla hemstad Jingdezhen. Det har varit otroligt roligt och fascinerande.

    Kongressen följde det vanliga mönstret. Det märktes att vi var i ett socialistland, kan man ju konstatera. Det kändes lite som Bulgarien -79, fast med färre deltagare. Det fanns gott om glada, unga vietnameser som medhjälpare, men tyvärr var balansen mellan entusiasm och språkkännedom alltför snedvriden utom i ett par unika fall. Flickorna i Informationen kunde på sin höjd begripa frågor om var olika arrangemang hölls och var salarna låg. Sen var det stopp. Problemet med att hitta information gjorde att den första dagen gick åt till att 1) hitta ett fungerande SIM-kort till mobilen, och 2) ta ut pengar. Det visade sig till slut vara lättare än jag trott, men feg som jag var ville jag inte riskera att stå vid en automat miltals hemifrån medan den sväljer mitt kort och svär åt mig på vietnamesiska för att jag tryckt på fel knapp... Men automaten pratade engelska så fort man stuckit in kortet.

    Kongressprogrammet var märkligt lagt och det var ofta inslag överlappade, med följd att folk tassade in och ut under pågående föredrag. Eftersom dörrarna vette ut mot den befolkade och högljudda lobbyn var störningsmomentet påfallande. Vissa föredrag hörde jag max hälften av eftersom de försvann i bruset. Såna där detaljer kan man ju fundera på som kongressfixare. Jag hörde ett par av talarna som varit inbokade att hålla i tre programpunkter i sträck, ibland utan en enda minuts paus emellan och ingen lunch under hela dagen. "Katastrofo!" var omdömet.

    Om utflykterna fungerade vet jag icke. Jag släntrade runt i Hanois gamla stadsdelar tillsammans med ett par kongoleser och en kines. Det var väldigt trevligt med det sällskapet. En annan försökte ju sätta lite nordiskt effektiv fart på promenerandet, men afrikanerna visste bättre och satte ribban. De lunkade stilla framåt i hettan och luftfuktigheten som fick svetten att rinna längs ryggen även i stillastående läge. Glassen skulle jag nog ha struntat i, men övrig mat gick ner utan överraskningar. Ett par klunkar joniserat silvervatten tog dock kål på de invaderande baskiluskerna, så till morgonen därpå var jag på fötterna igen.

    Det tråkigaste inslaget var väl annars den Internationella aftonen som jag inte var ensam om att ifrågasätta värdet av. Enligt mer rutinerade kongressdeltagare blir det bara sämre och sämre för varje år. En irriterad och ytterst verbal yngling sågade arrangemanget jämns med fotknölarna och kallade det sämre än en småskoleklass. Nåja, vissa inslag höll högre standard, men andra var väl något åt det hållet, ja. Frågan är om man ska uppta folks tid och sinnen med ett slikt arrangemang i framtiden om det inte finns kvalitet tillräckligt. En pubkväll som avslutning med allsång och spridda inslag skulle kanske vara bättre? Arenan för att mötas kongressdeltagare emellan var undermålig, så det vore kanske intressantare att ge utrymme för ett sista hej och utbyte av adresser od istället? Alla kvällsprogram hölls i en skola med aula. Kongresshallen skulle ha kunnat svälja oss, men den var väl för dyr. Väl på plats i skolaulan fanns inte så många möjligheter annat än att vänta på bussarna som skulle köra oss tillbaka efter ett par timmar. Den som inte stod ut fick gå iväg och försöka hitta en taxi, vilket i den här staden oftast är en vespa körd av en äldre man.

    Det bästa är som vanligt mötena med människor. Min väns gamle lärare, herr Nan sa helt frankt "Kongresoj estas sensencaĵoj! Mi ne partoprenas la programon - mi volas renkonti homojn." Sen bjöd han oss på lunch i den lilla restaurangen som låtit översätta sin meny till esperanto.

     

    Översättning fas 2

    Men nu kör vi vidare. Andreas har hållit igång under min bortovaro och kämpat med översättningar. Tack! Puff kommer att köra på med översättningar hon med har hon lovat, medan Sara och jag startar med att bygga den nya sidan om ett par veckor.

    Just nu håller jag på med administrering av översättningarna. För den oinsatte en smal sak. För den som är mitt i arbetet en uppsjö av små datafiler som heter nästan samma sak och befinner sig någonstans i översättningsprocessen. Det gäller att hålla tungan i rätt mun och gneta på.

    Den stora planen ligger fast. Officiellt öppnande vid Esperanto-Gårdens årsmöte. Den tekniska biten klarar vi, men innehållet ser ut att bli sparsmakat till en början. Men så är det med hemsidor. De är aldrig färdiga. Ska aldrig vara färdiga. Det är det som är poängen - att det hela tiden kommer nya saker som är värda att tittas på.

  • Premiären närmar sig!

    Undertecknad har varit på resande fot i nästan två veckor. Jag har rest mellan Värmland och Stockholm och träffat många av dem som är med i arbetet om hemsidan. Det var kul!

    Mina farhågor lutade nog åt att jag skulle få kämpa för att förklara vad det handlar om, men det ser mer ut som att detta är en idé vars tid är inne. Alla jag hittills pratat med verkar helt införstådda med att vi måste skaffa oss en stabilare grund på internet för att kunna synas mer.

    Det är inte bara det att vi får en plats på nätet. Programmet vi använder är ett samarbetsprojekt med öppen källkod och det börjar närma sig tio personer som jag fått förklara esperanto för. De är överraskade, nyfikna och tycker idén är fräck. Att plantera ordet 'esperanto' och göra översättningar av andras programsnuttar är i sig en sorts reklamarbete. För vårt jobb har vi redan blivit erbjudna gratis tillgång till ett tillägg som annars kostar en massa pengar. Tyvärr har vi ringa användning av det för tillfället.

  • Hemsidesmöte 9 juni

     

    Samtidigt som examen i esperanto hölls i Lesjöfors passade vi som håller i hemsidan på att ha möte. De första timmarna ägnades åt OLSON. Det är inte en person, utan den arbetsmodell som vi använder för att hålla ordning på vad vi ska göra. OLSON står för Organiskt Ledningssystem för Själv-Organiserande Nätverk, vilket det här är. Alla som tänker vara med och jobba med hemsidan kommer att stöta på OLSON, förr eller senare. Är du intresserad av OLSON, men inte hemsidan, så kan du kontakta Stella.

    Timmarna efter lunch användes till att reda ut vilka funktioner och därmed vilken struktur den nya versionen av Esperanto Sverige ska ha. Vi har enats om att byta till en stilrenare mall där användaren kan påverka saker som färgval, typsnittsstorlek, typ av meny och liknande. Om du är riktigt nyfiken ligger testsajten fortfarande kvar på lek.bonadomo.se/j25eo.

    Sidan kommer i princip att innehålla samma saker, fast i en lite annorlunda ordning och sammansättning. Det var en väldigt inspirerande process och sidan skulle inte komma att se likadan ut om jag varit ensam om det här. Grupparbete är roligare! Det kommer en liten nyhet, men den suger vi på tills premiären i höst. Planen är att gå över till den nya versionen i och med Esperanto-Gårdens årsmöte i oktober. Då kommer vi att berätta om sidan, hur den fungerar och vad man kan göra. Om intresse finns kör vi även kurser så att personer som kommer att använda sidan mer än de flesta vanliga användare (funktionärer i föreningar som beslutat att ha sin egen hemsida som del av Esperanto Sverige och kommer att kunna göra mer än vanliga registrerade medlemmar) snabbt kan lära sig de viktigaste handgreppen och få en flygande start.

  • Raporto pri Bokmässan 2012

    La Libra foiro 2012 - eta sukceso

    Sveda Esperanto-Federacio (SEF) kaj la loka klubo en Gotenburgo fine de Septembro partoprenis la volontulorganizan parton de la internacia librofoiro en Gotenburgo. Ĝi ĉijare okazis por la 28-a fojo kaj ĉefe traktis nordian literaturon.

     

    Esperantobudo aperis ĉe kvarono de la foiroj. Ĉijare preskaǔ cent mil homoj vizitis la foiron kaj triono trovis la vojon al 'nia' parto.

    Kelkcento da tiuj haltis kaj interparolis ĉe la Esperantobudo kaj preskaǔ kvindek listiĝis por daǔre havi informojn pri Esperanto kaj pri lokaj kursoj.


    Esperanto-Societo de Gotenburgo informis kvarfoje dum majo kaj septembro en centroj de diversaj urbopartoj. Aldonitan bildon montras Arild Matsson purigante matene antaǔ malfermo.

  • Vi har fått hemsida

     

    Många skaffar en hemsida, gör en eller som i vårt fall - blir med en av bara farten när det händer något.

     

    Här tänker vi skriva om det som händer oss. Det är inte så mycket, men ibland gnistrar det till. Då är det bra att ha en plats att berätta om det på.

     

    Vi vill också vara med här bara för att det ska synas att vi alls finns. Vi är en del av esperantosverige, så det är väl inte mer än rätt att vi ska finnas med.

     

    Vi kom till därför att vi ville ha en plats söder om söder för esperanto. Stockholm är stort och planen var väl att vi skulle kunna ha egna arrangemang på platser som Nynäshamn, Handen, Tyresö osv när Stockholms Esperantoförening oftast träffas inne i stan.

     

    Trots att vi knappt gör något har vi ändå ett tjugootal medlemmar. En del spridda ända bort i Värmland och ännu längre bort.

     

    Om du vill ha tag i någon av oss kan du använda kontaktformuläret här bredvid (kolla uppe i menyn).

     

  • Språkstöd

    Esperanto är lätt och smidigt, men det har ändå sin struktur och sina regler. Det går snabbare att lära sig. Om vi t ex skulle få läsa Esperanto i skolan skulle vi lära oss lika mycket på ett enda år som den engelska vi lär oss under alla år från grundskolan till gymnasiet.

    Under rubriken Lingva helpo - Språkstöd samlar vi all möjlig info och länkar till sidor som gör livet lättare för dig som vill lära dig mer om Esperanto.

    Har du fler bra sidor - tipsa oss - här lägger vi till allt som är användbart.

    Supersignoj - Det finns olika sätt att skriva övertecken på. Här finns några.

    Vortaroj - Snabb åtkomst till ordlistor på nätet ger rätt ord i rättan tid. Här finns listor för både vanliga ord och specialområden.

    Gramatiko - Språkreglerna i Esperanto är lättare och färre än i de flesta andra språk, men de finns. Här hittar du hjälp att använda orden på rätt sätt.

    Falsaj amikoj - Esperanto är ett språk med stora delar av sina rötter i latinska språk. Det finns massor med ord som liknar andra. Här finns info om vilka ord som kan behöva lite särskild uppmärksamhet för att användas korrekt.

     

   

Artikoloj en tempa ordo  

   
© EsperantoSverige 2012