Bonvenon kara membro!

Ĉu vi volas membriĝi? Uzu la formularon en la paĝo Membriĝi sub la ĉefa menuo EsperantoSverige.

ENIRI

Nästa möte

02
aŭg
Stockholm
Tempo 18:00

La EKS-blogo

   Ĉi tie ni skribas raportetojn pri kio okazis dum niaj kunvenoj. Plej ofte ili estas nur en Esperanto.

 

PROGRAM mar-apr-maj 2014 (pdf)

EKS-bloggen

   Här skriver vi små rapporter om vad som händer i klubblivet. De är oftast bara på esperanto.

Aktiviteter

  Esperanto-Centro (EC) är vår lokal på Vikingagatan i Stockholm. Den är öppen efter överenskommelse på telefon 08-340800. Vi brukar ha programpunkter varje vecka om esperantostudier, föredrag, brädspel och andra möten - i tvåmånadersprogram som beslutas om på styrelsemöte och publiceras här intill.

Om ingen annan uppgift finns börjar arrangemangen kl 18.

 

Aktiveco

  Esperanto-Centro (EC) estas nia ejo ĉe Vikingagatan en Stokholmo, kaj ĝi estas malfermita laŭ interkonsento per telefono 08-340800. En ĉiu semajno ni kutime faras programajn vesperojn de eo-studoj, prelegoj, bretludoj aŭ aliaj kunvenoj - laŭ la dumonataj programoj deciditaj dum la estrarkunvenoj kaj publikigataj jensube.

Se ne io alia estas skribata, ĉiuj okazaĵoj komenciĝas je la 18-a.

 

Ulrika om Uppsalaklubbens historia

I december 1888 bildades den första esperantoorganisationen i världen, i Nürnberg i Tyskland. Bara några månader senare hittade en ung student i Uppsala läroböcker i esperanto i bokhandeln, utgivna av organisationen i Nürnberg och han började göra läroverktyg i form av propagandablad. Denne unge man hette Axel F Runstedt och 1891 bildade han och några andra studenter esperantoklubben i Uppsala. Den första esperantoklubben i Sverige och den andra i världen.
 
Förutom Runstedt var flera inblandade i bildandet: J Fredbärj, Valdemar Langlet, S Alfred Lundström, Otto W Zeidlitz och Karl Otto Swanbom. Lundström fungerade som ordförande för klubben under första året och Valdemar Langlet under åren 1892-1899. Väldigt aktiv under denna tid var även Filip Langlet, Valdemars bror.
 
 
 
Totalt hade klubben från början ett tjugotal medlemmar. Den mest kända av dessa för den stora massan är Valdemar Langlet genom sitt författarskap och journalistiska arbete. Under många resor i Europa, Afrika och Asien använde han esperanto och rapporterade i tidningar och böcker. Han var ordförande för Svenska Esperantoföreningen (numera SEF) när den bildades 1906.
 
1893 fick klubben en ny medlem, Paul Nylén, som gjorde detta år mycket bra och inflytelserikt för klubben.Han lärde sig under de kommande åren esperanto och började korrespondera med Zamenhof för tidningen Esperantisto.Efter att ha avslutat sina studier började han involvera sig med klubben med möten, föreläsningar, utgivning av läroböcker och ordböcker, propagandabroschyrer, tidningsartiklar m.m.
 
Den första stora saken klubben gjorde för rörelsen är utgivandet av tidningen Lingvo Internacia, monata organo por la lingvo Esperanto med nyheter från esperantovärlden, poesi, recensioner av nya böcker, grammatik, nya ord...
 
1896 gör Nylén en bok på svenska med exempel och övningar som klubben ger ut och 1897 ges Langlets broschyr esperanto, ett korrespendensens och turismens språk, ut. Man ger ut den första svenska-esperanto-ordboken.
 
Man fick dock vid denna tid problem. Eftersom medlemmar var studenter så flyttade de ofta när deras studier var över. Åren 1901-1905 fanns knappt aktivitet i klubben. Men i april-maj-numret av den nya tidningen Esperantisten år 1906 rapporteraderades om starten av en klubb i Uppsala, 17 personer kom till mötet och en ny styrelse valdes. 1907 hölls flera kurser. Klubben började bli aktiv igen.
 
1908 dramatiskt år då esperantorörelsen var splittrad och språket ido bildades. Man hade även ekonomiska bekymmer.1909 bestämde man sig för att döpa om sig till Uppsala Världsspråksförening då man anslöt sig till ido. Det fanns dock flera esperantister i uppsala som protesterade. Men för andra gången var nu esperantoklubben i Uppsala vilande.
 
Arbetet var nu långsamt och sporadiskt. Men man kunde hitta en och annan esperantist som propagerade och höll kurser. 1927 kom en annons upp i Uppsala Nya Tidning om att esperantoklubben skulle hålla möte. En informell grupp bildades och 1927/28 hölls studiegrupper. 1928 bildades esperantoklubben Uppsala igen, för tredje gången.De närmsta åren hände mycket i klubben. Juni 1928 bestämdes att ett arkiv skulle bildas och under två år skickades en massa böcker och artiklar in. 1929 initierade man bildandet av en lokalförening för esperantoturist-kommissionen och man gjorde resor utomlands under flera år och även lokala rundresor. 1930 gick man med i SEF. Juni 1931 bjöd man in till bildandet av Upplands SEF-distrikt.
 
1931 firade man 40-årsjubileum av grundandet av den ursprungliga esperantoklubben i Uppsala, Paul Nylén höll tal. 1933 startades teaterrundan och man skickade sin första representant till UEA. 1951 firade man 60-årsjubileum av grundandet av den ursprungliga esperantoklubben i Uppsala. Man har även varit värd för svenska kongresser åren 1929, 1941 och 1978.
 
Man har genom åren ibland gett ut tidningar 1936 gav man ut tio exemplar av La espero, 1960 hade det ökat till 26 ex, 1975 gav man ut tidningen Esperantonytt i500 ex esperantonytt, som bl.a. lades ut på stadsbiblioteket. 1963 kunde medlemmar välja mellan fem olika skrifter.
 
Man har under åren hållit kurser med lärare från andra länder i samarbete med abf , iogt (som hade esperanto-bibliotek) och med folkskolor. Man har hållit öppna föreläsningar och propagerat för språket genom att t.ex. skriva tidningsartiklar och ha öppna musikforum. Boken jag fått min information från gavs ut 1981 så jag har ingen historia efter det, men jag vet att Uppsalaklubben är aktiva fortfarande. Senaste träffen som var den 20 november handlade om musik på esperanto och var väldigt trevlig.
 

Komentoj

  • Neniuj komentoj troveblas
Aldoni komenton